Årets andra cykeltur

Det är vååååår!

I tisdags bestämde jag mig för att det bästa sättet at färdas fyra kilometer till klätterklubben vore att cykla. Så jag rotade fram cykelpumpen från garderobens mörkaste hörn, pillade loss cykeln från väggen (gummit i handtaget hade liksom smält in i väggfärgen), pumpade däcken och tog vårens första cykeltur.

Rent teoretiskt kan man cykla hela vintern här i London. Det är mörkt och kallt och ofta ganaska blött, men inte omöjligt. Vad som däremot är fullständigt omöjligt är att hitta inspirationen kvart i sex en januarimorgon. Men nu... nu stiger solen upp samtidigt som jag och verkar insistera på att jag borde cykla till jobbet. Och imorse hände det! Jag cyklade till jobbet, elva kilometer på fyrtio minuter blankt. Det är så (relativt) fridfullt på vägarna i den arla morgonen. Inget trafikkaos man måste sick-sacka genom och inga arga taxichaufförer att akta sig för.

Nu får vi se hur länge entusiasmen håller i sig. Tills det börjar regna, misstänker jag.