Framgångar

Jag hade min tredje jobbintervju igår, telefonkonferens mellan mig, en herre i USA och en dam i Hong Kong. Det går bra nu! Två intervjuer till bara, så har jag säkert jobbet sen...

Frågan om lön kom på tal igår. Jag var helt oförberedd, trots att jag hade mina anteckningar framför mig. Ämnet pengar har inte nämnts ens i förbigående i de tidigare intervjuerna, så jag hade så när glömt att lön ingår i konceptet. Helt plötsligt, precis när samtalet var över, frågade han i USA henne i Hong Kong:
- Har du några fler frågor till Sara?
Hon tvekade ett ögonblick, och sen sa hon:
- Ja, jo, Sara... vad förväntar du dig i lön?

Sablar! Helst skulle jag vilja säga att jag vill ha tillräckligt för att ha en miljon på sparkontot innan jul, men det kändes lite riskfyllt. Så istället drog jag till med en nästintill slumpmässig men ganska stor summa rakt av. I australiska dollar. Och tystnad föll i telefonluren.

Två sekunder, fem sekunder...

Precis när jag började få panik och tänkte hojta "Haha, jag skojar bara!" tog USA till orda och sa:
- Anledingen till att jag blev tyst är inte att jag är chockad, utan bara att jag inte tänkt på lönen. Vad tycker du? frågade han Hong Kong.
- Tja, jo.. sa Hong Kong. Det är rimligt antar jag.

De tänker ge mig pengar! Jag behöver inte jobba gratis med solsken och stränder som ersättning!

Vilken tur.